One Direction Novell

”Hej, jag behöver låna en tandborste”, sa Niall där han stod i dörröppningen, och både jag och Louis studsade till, drog oss undan från varandra och virade täckena runt oss, eftersom de fallit av.

”Eh..eh...eh... Visst! Kom, du ska få en!”, sade Louis stammande och i ljuset från hans bordslampa kunde jag se att hans ansikte flammade.

Jag hävde mig upp ur sängen, fortfarande med täcket lindat runt kroppen, och hejdade Louis från att gå upp. ”Nej, Louis!”, sade jag högt, och tryckte ner honom i sängen igen eftersom han ställt sig upp, ”Jag ger honom en av mina nya. Okej?”, utan att vänta på svar gick jag ut ur rummet och gick till badrummet med Niall, innan jag konfronterade honom. ”Vad fan var det där?!”, fräste jag, ”Du har ju alltid tandborstar! Du är ju så jävla renlig av dig!”, Jag måttade ett halvhjärtat slag mot honom, vilket han lätt slog bort med ovansidan av sin hand.

”Jag gick förbi och såg er... Jag kan helt enkelt inte låta dig kyssa Louis.”, sade Niall sammanbitet och jag morrade till. ”Men jag ska låta dig tafsa min bästa vän på röven, eller?!”, halvskrek jag eftersom Louis och Liam antagligen sov, Harry och Moa gjorde någonting som jag inte ville veta någonting om, och Zayn körde med Twitter framför tv:n och förberedde sig på ännu en ”stay up all night”-twitternatt.

Niall skakade på huvudet. ”Jag bryr mig inte om vad du tycker när det gäller Moa, skitunge!”, fräste han irriterat och jag blossade upp, slog till honom hårt med ovansidan av handen, rakt på kinden, och kastade sedan en ny tandborste på honom.

”HÄR HAR DU DIN TANDBORSTE!”, gråtskrek jag, och sprang sedan ut ur badrummet, in i vardagsrummet för att kasta mig i den förvånade Zayns famn. Någonstans långt borta hörde jag hur Niall och Liams sovrumsdörr smällde till.

”Vad är det?”, frågade Zayn chockat och började tafatt klappa mig över håret, vilket i sin tur gjorde mig så upprörd att jag började gråta. ”J..jag och N..Niall... br...rå..kad...e!”, snyftade jag fram och Zayn lade ifrån sig datorn på bordet, drog upp mig i knät och kramade om mig medan han borrade in näsan i min halsgrop. ”Det kommer bli bra, det kommer bli bra...”, mumlade han med läpparna mot mitt vänstra nyckelben, och jag var för upprörd för att bry mig om det, därför tryckte jag mig närmre honom, lät handen glida över hans nacke, och jag reagerade först när hans händer började röra sig allt längre ner för min rygg.

”Vad gör du?”, snörvlade jag, och jag kände hur han stelnade till, innan han log och slappnade av igen, drog sig undan från mig. ”Ingenting.”, log han och drog ner mig bredvid sig, innan han lade sig med huvudet i mitt knä, och hivade upp datorn på magen. Jag flinade lite genom tårarna. ”Gör inte sådär, det kan skada din livmoder.”, sa jag med rösten bubblande av gråt och skratt, och han lät en tyst skrattrysning gå genom kroppen.

”Mm”, kuttrade han, ”Jag kan ju bli infertil.”, Zayn höll upp datorn mot mig, och jag läste ett någotlunda förståeligt tweet från ett fan.

”Vad ska jag skriva till svar?”, sa Zayn och jag smålog. ”Zayn.”, sa jag mjukt, ”Du behöver inte svara var och en. Det räcker med att du skriver två eller tre tweet till alla.”, Jag lade datorn på Zayns mage igen, började pilla på tangenterna. ”Thank you, my darlings! Good night!”, skrev jag, sedan sneglade jag mot Zayn som nickade bekräftande. Jag klickade på send.

”Sådärja.”, sa jag nöjt, ”Visst är jag duktig?”, Som svar gav han mig en lätt puss på örat, och jag skulle ha dragit mig undan om jag inte visste att Zayn och jag bara var vänner.

”Har ni legat här och sovit hela natten?”, Jag vaknade av att Harry drog i mitt hår, jag låg på golvet invirad i en filt och Zayn låg i soffan och såg lika utmattad ut som dagen innan.

Jag mumlade irriterat, drog filten över huvudet och slog efter honom.

”Ni kan väl åtminstone stänga av filmen?”, skrattade Moa som kommit in i rummet, och fastän hon log såg hon lite oroligt på mig. ”Kom”, sa hon, och kastade ett par jeans och en lila tröja till mig(hennes kläder, jag skulle aldrig klä mig i lila frivilligt), ”Vi går ut till Starbucks och köper frukost.”

/Johanna