Forever Young - Kapitel 22
"”Jaha...”, säger Harry och tittar förvånat på honom, lutar sig fram mot micken, ”Får vi veta den lyckliga tjejens namn? Börjar det på Y?”, Han ser glatt på Louis, och fastän besvikna suckar hörs från kön ser jag hur alla fansen lutar sig fram. Louis ler stort.
”Nej, inte direkt”, säger han och jag flämtar till, ”Vi har inte varit tillsammans så länge, eller något, men vi vet båda vad vi vill, och vi är kära. My, du vet vem du är.”"
Moas perspektiv:
Jag gapar stort, tittar sedan på Harry och gapar, sneglar mot Louis och gapar och under tiden hinner jag uppfatta ett par likadana gap hos Liam och Harry. Ellinor ser mest förvånad och glad ut, som att hon vetat det ett tag.
Jag hinner få onda aningar under den tid det tar för mig att stänga min mun, och när jag vänder mig mot fansen igen med något som jag försökte få till ett pokerface, är de uppretade. ”Bitchar!”, skriker någon bland fansen och efter ett tag blir det nästan upplopp när hälften av fansen börjar skrika. Jag reser mig upp i panik och börjar flämta, eftersom jag inte fungerar bra i folkmassor, men Harry griper tag i min handled och drar ner mig på stolen igen.
”Om det blir ohanterligt gör killen därborta en signal”, väser han och nickar mot en kortklippt, lång man som står och håller koll på folkmassan, ”Och då eskorteras vi ut... Fasen, jag brukar inte hålla koll på sådant.”, Han ser för ett ögonblick ynklig ut, och jag klappar hans kind.
”Oroa dig inte”, säger jag hastigt, ”Jag fixar det. Jag håller koll. Vad var det för signal?”, han suckar lätt, med ett leende på läpparna, och sedan puffar han undan min hand från hans kind.
”Det behövs verkligen inte.”, ler han och knuffar mig lätt och kärleksfullt med sin armbåge in i mina revben, ”Jag är en stor och stark man, minns du?”, Jag skrattar till, och vänder mig mot det fan som tyst smugit fram mot oss och som nu sträcker fram en skrynklig poster mot Harry. Hon skjuter upp sina tjocka glasögon eftersom de halkat ner på hennes näsa, och sedan ler hon mot mig med ett par perfekta bubbelgumsrosa läppar.
”Gud vad söt du är!”, säger hon i en enda utandning och jag börjar automatiskt att rodna, ”En sådan perfekt tjej som du förtjänar verkligen Harry.”, hon blinkar mot mig, och Harry ler mot henne.
”Tack så mycket!”, säger både han och jag samtidigt, och Harry sträcker sig mot tjejen, ”Sträck fram armen!”, ber han och hon rynkar förvånat pannan men gör som han säger. Han skriver ner sitt nummer på hennes arm, och hon gapar stort.
”Bara ifall du vill ringa någon gång och ses kanske.”, blinkar han och hon trycker sina båda vackra händer mot munnen.
”Verkligen?”, kvider hon och Harry ler mot henne, nickar. Jag tar hans högra hand i min, och han vänder sig glatt mot mig. Min man. Den man som blir så glad när någon av hans fans är trevlig mot mig, att han ger henne sitt nummer. Hans privata nummer, dessutom, ser jag när jag tittar nära på hennes arm. Jag blir nästan lite avundsjuk.
”Tack så mycket”, ler jag mot henne när hon blir bedd av en säkerhetsvakt att gå vidare, ”Det var verkligen snällt.”, Hon ler svimfärdigt tillbaka, skjuter åter igen tillbaka sina glasögon och håller på att glömma sin signerade plansch, när Harry påminner henne.
”Du kommer få byta nummer”, säger Niall när det blir ett tillfälligt stopp mellan signeringarna, och de flesta har gått, ”Hon kommer definitivt lägga ut dem på internet. Hon verkar vara en sådan tjej. Söt, men ute efter popularitet.”, Jag fnyser till, Harry skrattar.
”När blev du den överanalyserande typen, Niall?”, frågar jag och han lipar mot mig.
”Tyst, unge!”, vi börjar skratta, och sedan börjar fansen be om signeringar igen.
Johannas perspektiv:
Jag kurar ihop mig framför brasan som jag och Zayn gemensamt tänt ute på stranden, lägger armarna om benen och huttrar till. Mörkret har börjat falla, och trots att elden brinner så är det kallt. Zayn sätter sig ned och räcker mig en kylig öl från det sexpack som han hämtat i vårt hotellrums kyl.
”Tack”, säger jag lätt och han lutar huvudet mot min axel. Jag stelnar till, men börjar ändå klappa honom på huvudet. Som en hundvalp ger han mig en lätt puss på kinden, och sedan slappnar han av. Jag ställer ner min öl i sanden, medan Zayn börjar dricka ur sin, och sedan stirrar jag in i hans ögon, ser hur elden leker med skuggorna dem, hur han koncentrerar sig på mig.
”In this moment, we're connected. If we fall, we fall together.”, säger han, ord utan betydelse men som jag anar betyder mer för honom än vad man kan tro,”Jag älskar dig”, säger han och sätter ner ölen i sanden, lutar sig fram och kysser mig, tar tag i mig och vrider mig så att jag ligger ovanpå honom.
”I can't be on top, I am to heavy!”, skrattar jag, och Zayn ler okynnigt.
”Don't worry.”, Säger han med en blinkning, ”I can be on top if you want to. It will be more nice for me that way, I guess.”, Jag börjar rodna, öppnar munnen och stirrar på honom, börjar vrida mig i hans hårda grepp, känner hans skäggstubb stryka mig över kinden. Jag ryser av välbehag.
”Du missuppfattade mig!”, säger jag anklagande, och han kramar mig och borrar in näsan i min halsgrop.
”Jag missuppfattade ingenting, gumman”, ler han med läpparna mot min bara hud och sedan låter han sina fingrar greppa tag om min rumpa, ”Jag bara valde att se det som jag ville se det. Du och jag. Tillsammans.”, han ler stort mot mig och jag ler osäkert tillbaka.
”Du skämmer ut mig...”, mumlar jag och han kysser mig, låter sina händer treva sig uppför min rygg. Jag drar mig undan, sätter mig med armarna runt benen igen och biter mig så hårt i läppen att det börjar smaka blod i munnen.
”Vad är det?”, frågar han mjukt men försöker inte göra några mer närmanden, och jag sväljer hårt, innan jag lutar huvudet bakåt och andas in den salta, fräscha havsluften.
”Vi kanske...”, jag frustar till och tar Zayns hand, böjer huvudet och ger honom en intensiv blick som jag hoppas utstrålar styrka och beslutsamhet, ”inte borde vara tillsammans. Jag förtjänar inte dig, jag och Louis var ju ihop...”, jag snyftar till utan att vilja göra det egentligen, och han kramar om mig, och pussar mig på pannan, och trots att han verkar okej med det känner jag hur spända hans muskler är. Jag lutar huvudet mot hans välbekanta kropp, sluter ögonen.
”Vi kan väl åka hem imorgon”, hör jag Zayn säga som i ett dis eftersom jag håller på att somna redan, ”eftersom vi har det här med känslorna uppklarade, menar jag.”, Jag pustar till för att säga ja, och sedan somnar jag. I armarna på den man som kanske älskar mig mest i hela världen.
Moas perspektiv:
”Jag o Zayn åker nue! Kmr hem extra tidigt, relationer uppklarade! Puss, ses om typ fem timmar. Jag smsar när du kan hämta mig från flygplatsen? Zayn ska typ på nåt möte eller något. Boring, för vi skulle ta en fika... :((((( /Bäveriton som nu faktiskt kommer sakna det varma vattnet och luften som är som en varmfläkt... <3333”
Jag lägger ifrån mig mobilen och gnuggar mig i ögonen. Galna kvinna som skickar sms klockan fem på morgonen. Jag sneglar mot Harry, som fortfarande sover efter att vi alla kommit hem, trötta och lätt fulla - inte jag, Ellinor och My eftersom vi är minderåriga – och stupat i säng direkt klockan tre mitt i natten. Eller, Harry hade ju inte velat sova direkt eftersom han är något av en snuskhummer, men jag hade bestämt påpekat att jag inte hade tänkt göra något snuskigt när han var både full, svettig och trött. Helt enkelt.
Hans lockiga hår är nästan bara lätt vågigt nu när han inte har duschat efter att ha kramats och pussats med alla de där fansen som dessutom har strukit hans hår, och hans mun rör sig lätt i sömnen när han plötsligt suckar till, gnäller lite och puffar till mig med benet.
I sömnen, alltså. Jag suckar, klappar honom på huvudet och tar på mig de ”tråkiga” kläder jag först och främst satte på mig i går, och sedan går jag ut ur rummet och in i köket, medveten om att jag inte kommer kunna sova något mer nu.
Trots att jag bara sovit två timmar. En och en halv om jag räknar med att jag fått protestera mot Harry i en halvtimme, innan han gav upp och somnade.
Jag tar fram en jordgubbsyoghurt ur kylskåpet, medveten om att det inte är nyttigt, och sedan häller jag upp frasiga flingor i en skål tillsammans med yoghurten. Jag slickar sedan i mig det, dricker lite vatten direkt från kranen innan jag inser att det inte är så hälsosamt, och sedan dricker jag lite mjölk.
Direkt från paketet. Jag tar upp mobilen jag stoppat i bakfickan och skriver ett meddelande till Johanna som jag skickar iväg efter att jag kollat igenom det ett x antal gånger.
”Hej,Bäverito! XD Du väckte mig klockan fem på morgonen... :((( Kan jag inte hämta dig tidigare, Harry, Liam, Louis och Niall kommer vara bakfulla typ hela dagen och det är inte kul. Lovar jag dig. Xoxo /Dr. kokosnöt”
Jag sluter ögonen och börjar massera ögonlocken, innan jag bestämmer mig för att gå tillbaka till sängen.
Johannas perspektiv:
Mobilen brummar till i fickan, och jag rycker till. Egentligen borde jag ha flightmood när jag flyger, men eftersom jag vill smsa med Moa har jag den öppen för sms och samtal, samt internet. Vilket i och för sig kanske kan störa någon grej i planet och få oss att störta. Men jag vill ju smsa.
Jag drar snabbt upp mobilen, checkar smset och biter mig i läppen när jag läst klart. Visst, jag skulle landa klockan tolv svensk tid, men jag ville ju också följa med Zayn till mötet han skulle gå på... som en slags fredsgest.
Vi är faktiskt inte bara vänner – gesten. Vi är bästa vänner. Som kan hångla ibland. Men bara för att du är så snygg och bra på det. Inte för att vi egentligen är kära. För det finns bara en kille för mig. Jag lutar mig mot flygplansarmstödet, drömmer mig bort till Louis som kommer att återförenas med mig hemma i Irland.
Jag ler åt mig själv, skriver ett ”Visst! Jag landar tolv, vara där halv ett?” till Moa, sedan skickar jag det och lutar mig tillbaka i stolen, vrider huvudet åt vänster där Zayn sitter och ser spänd ut.
”Lugna dig”, säger jag tyst, ”Du har köpt en hel rad åt oss. Bara för att vi inte hade tid att boka klass ett betyder inte det att alla kommer känna igen dig bara för att vi sitter i ekonomiklass.”, Han ger mig en ”är du galen” - blick, och sedan lutar han sig mot fönstret och sluter ögonen.
Ja, han fick fönstret. Men bara därför att jag vill göra honom glad igen. Fredsgesten.
Jag blundar, försöker få tiden att driva iväg.
Moas perspektiv:
Jag slår upp ögonen för andra gången idag, väcks av Harry med en näpen kyss på näsan. Jag rodnar, men måste ändå rynka på näsan på grund lukten. Gammal instängd spritandedräkt.
”Godmorgon, min blomma”, säger han trött, och sedan gnuggar han sig i ögonen. Jag suckar.
”Du skulle inte ha gått på den där festen, älskling”, ler jag stort mot honom och klappar honom på huvudet, ”Det får dig att bli helt sänkt dagen efter.”