One Direction Novell

Jag tvingar armarna att röra sig fram och tillbaka, upp och ner. Genom det grumliga vattnet ser jag Harrys ansikte, sammanbitet, hans ögon öppnas och fokuseras på mig genom vattnet. Han såg. Jag suckar inombords, jag kommer behöva förklara saker för honom ikväll."

Johannas perspektiv

”Hej, Niall!”, ropar jag glatt när jag är den första som kliver in genom dörren(de andra packar ur bilen), och två glada personer möter mig. Min bror och My.

”Hej!”, säger My glatt, och Niall nickar med mungiporna uppåt. Genast känner jag mina egna mungipor dras ned.

”Varför är My här?”, fräser jag elakt innan jag inser att My kan ha uppfattat det fel. Jag vänder mig mot henne, och mycket riktigt ser jag att en besvärad och ilsken rodnad blommar ut på hennes kinder.

”Får jag inte det!?”, säger hon argt medan hon stirrar ner i golvet, och jag skyndar mig att lägga en hand på hennes axel.

”Nej, nej, jag menade inte så”, säger jag ursäktande och högt, ”Jag menade... vad gör du med min bror?”, Hennes rodnad försvinner nästan genast och jag pustar ut inombords, samtidigt som jag fortfarande undrar varför My är där.

”Maj är här därför att hon och jag är kompisar”, säger Niall snabbt, för snabbt för att jag ska gilla det, och jag kan inte hindra en fnysning från att leta sig ur min mun. Min hand faller ner från Mys axel, och hon börjar blänga på Niall.

”Dummer”, hon ler sedan mot mig, och det bildas en klump i min hals innan hon fortsätter, ”Vi pratade om dig och Louis. Och Ellinor och Liam. Harry och Moa.”, när hon pratar igen säger hon det på svenska, ”Vi pratade också om du vet... din brors och din bästa väns relationsstatus... Tyvärr är det inget jag kan berätta för dig.”, Hon avfyrar ett strålande leende, innan hon ger Niall en kram, ”Your brother is simply amazing!”, ler hon, innan Zayn kommer in genom dörren och lägger sina händer på mina darrande axlar. Då blir hennes ansikte blankt.

”Hej”, ler hon och Zayn ger henne ett lätt leende tillbaka innan han vänder sitt som vanligt undersköna ansikte mot mig.

”Vad är det?”, frågar han oroligt och jag höjer ögonbrynen, ”Du bara sprang iväg när vi andra skulle ta ut sakerna ur bilen...”, han kramar om mina axlar, och jag skrattar till, och drar mig undan.

”Inget!”, ler jag stort och pressar upp mina mungipor så mycket som möjligt, ”Inget förutom att du kysste min bästa vän!”, jag ser mig snabbt om i rummet, får syn på en vas och plockar upp den, höjer armen. Niall griper tag i mig innan jag hunnit kasta den på Zayn.

”Yoana!”, flämtar My, och jag sluter snabbt ögonen, tar ett djupt andetag.

”Ursäkta mig...”, säger jag tyst, och vänder om för att gå in på mitt rum, men Nialls starka(trots att han äter så mycket skräpmat) armar hindrar mig.

”Varför tänkte du kasta en vas på Zayn?”, säger han mjukt, och jag inser att han inte hört vad jag skrek till Zayn. Jag skakar på huvudet, vill inte säga, men en sekund senare ändrar jag mig. Det skulle skada Zayn om Niall började hata honom. Mina mungipor dras uppåt i ett grymt leende och jag rycker på axlarna.

”Bara för att han kysste Moa.”, jag ler stort, och ser hur mina noggrant uträknade ord drabbar Niall med full kraft. Hans kinder blåses upp, hans ögonbryn åker ner och hans händer knyts. En nerv buktar plötsligt ut i hans panna.

”Jag har fått en idé!”, säger han kontrollerat, ”Jag har två biljetter till Jamaica, jag tänkte bjuda med Moa med mig, men nu... kan inte du och Zayn åka? För att komma över era problem?”, Jag spärrar upp ögonen och tittar förvånat på Niall, men Zayn blir överlycklig.

”Verkligen?”, säger han förvånat, ”Wow! Vad schysst, Niall! Jag tackar inte nej åt en gratis semester!”, Han tittar på mig, och jag stirrar argt tillbaka på honom. Fattar han inte att Niall bara säger så för att han vill ha Zayn ur vägen för två veckor? Att Niall offrar mig, sin egen syster, för att få bort honom? Jag muttrar till, mumlar ett ”Visst”, precis när resten av gänget(Louis, Harry, Liam, Ellinor och Moa) kommer in. Jag rodnar till och backar några meter, men Niall griper tag i mig igen och tvingar mig att stanna.

”Heej!”, säger han högt, ”Yoana ska åka till Jamaica med Zayn i två veckor! De åker i övermorgon!”, jag ger honom en arg blick för att han ska hålla tyst, men skadan är redan skedd. Jag hinner se Louis' chockade min och Moas besvikna, innan jag känner hur det bränner till i mina ögon och jag rusar in på mitt rum där jag smäller ihop dörren och sjunker ihop på golvet, gråtandes.

Moas perspektiv

Sekunden efter att Johannas blonda hår har fladdrat iväg bort, vänder jag mig om mot Niall och Zayn.

”Vad fan?!”, skriker jag högt, och de båda spärrar upp ögonen. Niall ler mot mig, och jag ser i hans blick att han inte har glömt det pinsamma ögonblicket då jag tackade ja till hans frieri. Jag vänder bort blicken från honom, försöker pressa ner min hand i Harrys, men han backar undan och tittar undan från mig. Jag sväljer. Harry är fortfarande arg för att Zayn kysste mig. Hur mycket jag än försökt förklara i bilen på vägen hem.

”Jag går och... pratar med Yoana...”, säger Louis tyst och gnuggar sig i ögonen, och för en sekund glömmer jag mina egna bekymmer. Stackars Louis! Stackars lilla kärlekskranka Lou! Jag sväljer och vill gripa efter honom när han börjar gå mot sitt och Johannas rum där min blonda lilla kompis gråtandes sprang in. Man hör små snyftandes därifrån.

Stämningen i hallen är tryckt. Ellinor och Liam står med sina axlar tryckta mot varandra, som att de kan leva en sekund utan att nudda varandra. Harry står och ser ner i golvet med sin röda mun hopknipen. Niall stirrar på mig, My ser rodnande efter Louis och Zayn ser allmänt drömsk ut.

Jag mår bara illa. Allting skiter sig! Fan, fan, fan! Jag torkar mig själv i ögonen, mumlar något otydligt och börjar gå mot mitt rum. Ingen följer efter mig, jag ser hur de allihop sakta börjar prata och gå mot vardagsrummet. Plötsligt känns det ensamt i huset, och jag kan inte låta bli att stanna vid Louis' och Johannas dörr när jag går förbi.

”Nej!”, ropar Johanna gråtandes, och när jag kikar in genom nyckelhålet ser henne klamra sig fast vid Louis, som lika gråtandes tittar bort.

”Förlåt”, säger han kvidandes, ”Men jag vill inte att du ska bli ledsen över att du är otrogen mot mig när du är ensam med Zayn...”, Johannas min blir ännu mer lidande, och hon reser sig upp och ger Louis ett hårt slag över kinden.
”Har du så dåligt förtroende för mig!?”, gråter hon och slår till honom igen. Han står passiv, med tårarna rinnande nerför kinderna, ”Så dåligt förtroende att du gör slut med mig?!”, Jag flämtar till, drar mig undan från dörren och ur vägen precis när Louis springer ut. Några av hans tårar ramlar ner på mig, och han gråter så mycket att han inte ens ser mig. Jag hör ljudet när ytterdörren smälls igen. Johannas tårar inifrån hennes rum stiger i styrka, och jag kryper in och stänger dörren efter mig.

”Vad hände?”, frågar jag mjukt och försöker låtsas om att jag inte tjuvkikade, och Johanna snyftar till.

”Det är den jävla Niall Horan!”, fräser hon ilsket, ”Han sa att jag skulle åka på semester med Zayn för att få honom ur vägen...”, jag gör en förvirrad grimas, och hon suckar lätt, ”...Han kysste dig och gjorde Niall pissed... Och nu gjorde Louis slut med mig för att han... han... Han ville inte att jag skulle behöva vara otrogen mot honom! Jag hatar honom!”, skriker hon och börjar skrika ordlöst, jag lägger en hand på hennes svettiga rygg.

”Ska du åka?”, frågar jag mjukt, för hon behöver ju inte åka om hon inte vill, men hon tittar ilsket upp på mig och blottar sina vita tänder.

”Såklart!”, fräser hon, ”Jag ska hämnas!”

Glöm inte att kommentera!

/Johanna