One Direction Novell

Djupt flämtande öppnar jag ögonen, gnuggar mig i dem och tittar mig sedan trött runt i rummet. I mitt bakhuvud dunkar minnen från föregående dag/kväll och jag rodnar när jag minns.

Louis och min filmstund hade snabbt utvecklats från en mysstund till något djupare, och efter att ha gjort det, skyddade den här gången, till sent in på natten när alla andra redan kommit hem hade vi somnat. Och nu befann sig inte Louis i sängen längre. Jag biter argt ihop käkarna och drar undan täcket, rodnar sedan snabbt och drar på mig det igen. Jag är naken. Varför? Åh... Jag börjar rodna ännu mer, och böjer mig sedan ner och hittar efter ett tag mina underkläder på golvet. Jag tar snabbt på mig dem, och går sedan till garderoben där jag tar på mig ett långt, svart linne och ett par mörka jeans som klämmer mig runt höfterna och låren.

Yrvaken stapplar jag ut ur rummet, och griper tag i Liam när han går förbi och tar tag i hans tröja.

”Har du och Ellinor skyddat er när ni har...”, jag blir plötsligt förlägen efter att ha nästintill gormat åt honom, ”..haft det mysigt?”, Han ser förskräckt på mig, innan hans mjuka kinder blir rödflammiga av rodnad.

”Vad är det som får dig att tro att vi har gjort det? Släpp mig.”, säger han snabbt, innan han vrider sig loss och ger mig en konstig blick innan han rusar vidare, ”Frukosten är serverad!”, ropar han innan han försvinner in i ett rum och jag hör en röst som säger ”Hej älskling”.

Jag suckar argt, och går klampande på bara fötter till köket där frukosten mycket väl är serverad, som Liam sagt. Jag sätter mig snabbt vid en stol och häller upp flingor, och när jag höjer blicken får jag en chock. Zayn sitter där och ler mot mig med ögonbrynen högt upplyfta. Jag sväljer besvärat.

”Vad är det? Varför flinar du?”, fräser jag och han lutar sig över mot mig, och innan jag hinner värja mig ger han mig en snabb puss på munnen. Jag flämtar till och ser mig snabbt om i rummet för att se om någon har sett, och när jag försäkrat mig om att ingen har gjort det, ger jag Zayn en ondskefull blick.

”Varför gjorde du så?!”, jag halvskriker, och Zayns leende försvinner när jag böjer mig fram och ger honom ett lätt slag över örat.

”Godmorgon-puss”, säger han tyst, och jag veknar lite, drar handen genom håret några gånger och hinner märka hur flottigt det är, innan jag reser mig upp.

”Jag är inte hungrig längre.”, förklarar jag för Zayn innan jag går ut ur rummet. Väl ute börjar jag springa tillbaka mot mitt rum. Dumma Zayn. Idiot Zayn. Jag sjunker ihop på golvet med ryggen mot dörren, trycker mina händer hårt mot mina ögon. Pussen jag fick fick verkligen känslorna att svalla inom mig, även fast jag inte vill erkänna det. Plötsligt öppnas dörren, och jag grimaserar lätt när den krockar emot min ryggrad.

”Hej gumman”, kuttrar Louis och böjer på benen för att pussa mig, ”Vad tyckte du om flingorna? Jag, Hazza, Ellinor, My och Liam gick och köpte dem, de har bär och choklad i sig. Jag vet ju att du gillar choklad.”, han ler och ger mig en liten näpen puss på näsan, och jag skäms lite grann.

”Nej, jag har inte hunnit äta...”, mumlar jag och tittar ner i golvet, stryker håret bakom öronen. Louis ger mig en orolig blick.

”Du försöker väl inte svälta dig själv, va?”, frågar han nervöst, ”För du vet att du är perfekt som du är...”, Han låter handen glida över min mage som jag tycker är lite för stor för mitt eget bästa men som jag vet är ändå lite smalare än normal, och jag skakar snabbt på huvudet.

”Nejdå. Jag är bara trött, så jag.. tog det lite lugnt först. Det är coolt.”, Jag ler mot honom och han hjälper mig upp, ger mig en nu inte så näpen puss först på kinderna och sedan på pannan. Jag böjer mig missnöjt fram och försöker pussa honom på munnen, men han drar sig skrattande undan innan han låter tummarna glida över mina kinder.

”Du får en kyss när du har ätit.”, jag suckar och stirrar argt på honom en stund, men han flinar bara på ett sexigt bad boi – vis, och när han tar min hand för att hjälpa mig till köket är jag inte så besviken utan bara förväntansfull och glad.

”Har du några planer inför idag?”, frågar jag nyfiket när jag satt mig ner vid köksbordet som nu är tomt, och Louis slår sig ivrigt nickande ner bredvid mig.

”Javisst. Jag, Liam, Harry och Moa ska åka och bada i en sjö ett par kilometer härifrån.”, Jag tar en tugga av flingorna som fortfarande står upphällda sen förut, och nickar när Louis häller naturell yoghurt över dem.

”Får jag hänga med?”, frågar jag glatt fastän jag vet att jag får, och Louis lutar huvudet mot min axel. Jag känner gåshuden börja krypa över ryggen.

”Absolut, babe, det var planen.”, han ger mig en puss på axeln, och jag måste sluta ögonen för att kunna kontrollera mig och inte ta tag i hans ansikte och kyssa honom.

”Trevligt...”, muttrar jag fram och fyller munnen med flingor som trots att de befläckats med naturell yoghurt fortfarande smakar bra. Moa kommer in i köket, med det kastanjebruna håret ihoptovat. Hon håller ena handen på huvudet och andra på magen.

”Jag mår inte bra”, muttrar hon, och efter henne kommer Harry som strålar likt en stjärna.

”Vi var hos barnmorskan igår och hon sa att min älskling kommer må lite dåligt i framtiden. Och Moa också.”, Jag rycker till och börjar stirra argt på Harry, tills både han och Moa börjar skratta.

”Han skämtade bara!”, skrattar hon, ”Jag mår inte dåligt. Inte Harry heller. Och vi har fattat ett gemensamt beslut.”, Jag lägger ifrån mig skeden, och tittar nyfiket på dem.

”Ja?”, säger jag och Louis samtidigt, och paret framför oss börjar skratta igen. Jag rynkar ögonbrynen och ska precis börja fräsa åt dem, när min älskling kramar min hand.

”Ta det lugnt, jag tror de ska prata om bebisen.”, viskar han i mitt öra, och jag nickar och tar ett djupt andetag för att lugna ner mig.

”Vi har bestämt oss för att...”, börjar Harry, ”...göra abort. Vi är för unga för att bli föräldrar.”, de ler mot varandra, och jag ger de båda ett strålande leende.

”Vad starka ni är”, ler jag, ”Jätteduktiga! Jag tycker det är ett superval, men... varför skämtade ni sådär tidigare? Jag antar att ni har någon underliggande mening med det.”, Harry och Moa tittar förståeligt på mig, innan de ger varandra en djupt kyss. Jag kan inte låta bli att göra en äcklad grimas. Snuskhumrar.

”Du har rätt, Johanna.”, ler Moa, innan hon ger Harry en puss på kinden. Gud vad de pussas.

”Vi ville visa hur hemskt det kunde ha varit. Och vi vet att ni tjuvkikade på oss när vi pratade. Det är elakt.”, Han rynkar ögonbrynen, men eftersom han fortfarande ler så ser han inte arg ut, och jag återgår till att äta mina flingor. Louis ser helt förkrossad ut, och Moa höjer ögonbrynen mot mig.

”Han gillar barn.”, mimar jag, och hon nickar, men jag ser ändå hur hon kastar nervösa blickar mot Louis. Jag stryker Louis hand, tar den i min och kysser hans knogar.

”Oroa dig inte, baby”, viskar jag, ”De kommer få fler barn. Det är jag säker på.”, Han fångar min blick i sin, och jag får andningsproblem.

”Sluta.”, flämtar jag snabbt, och han ser förskräckt på mig.

”Vad?!”, ropar han, och jag börjar genast rodna, drar handen genom håret igen.

”Vara så snygg...”, Mumlar jag och tittar ner, och Louis tar leende mina händer, fångar upp mina läppar med sina och omfamnar dem i en kyss.

/Johanna